90 års erfarenhet av hamnar.
Här får du en historisk tillbakablick från starten 1918 fram till idag.
1918
Brandholmens Varv i Nyköping anläggs. Den nya slipen på 170 meter,
varav 90 meter under vatten, färdigställs detta år och ur
varvsreglementen kan man t.ex. läsa: "Fartyg med 3 meters djupgående
och 400 tons vikt kunna sliptagas". Priset är hela 75 öre per bruttoton
för maskindrivna fartyg men endast 50 öre per bruttoton för icke
maskindrivna.
1919
Varvets första bygge, en betongpråm, sjösätts. Därmed tar en lång
tradition av betongkonstruktioner för olika flytande ändamål sin
början.
1925-
Efter flera år av utveckling och förfining påbörjar Pontona
tillverkningen av betongpontoner så som vi känner dem idag. De första
betongpontonerna var av kasuntyp med luftfyllda hålrum. Detta var en
naturlig lösning då man ännu inte hade tillgång till moderna material
som t.ex. cellplast.
I en tid av framsteg och landvinningar inom områden där betong dittills inte haft någon marknad utvecklar Pontona sin expertis. Främst inom flytande betongkonstruktioner.
1930
Pontona bygger den flytande dockporten till Marinens torrdocka på
Beckholmen. Samma år bygger man även det flytande Liljeholmsbadet.
Framtidstro och optimism i kombination med ingenjörskonst och
hantverkstradition genomsyrar denna tid
1935
Pontona levererar bland annat betongpontonerna till
Kungliga Motorbåtsklubben (KMK) vid Djurgårdsbron i Stockholm. Flera
hamnar anläggs och konceptet med flytande bryggor börjar ta sin form.
1939-1945
Andra Världskriget må vara ett av mänsklighetens
största misstag sett ur en humanistisk synvinkel. Men lika mycket som
det fördärvade lika många innovativa lösningar tog form. Inte minst kom
kunskapen att bygga flytande betongkonstruktioner att få en avgörande
betydelse. Vid den allierade landstigningen i Normandie 1944 förstördes
alla befintliga hamnar av bombflyg. De allierade, i stort behov av
hamnar för att lossa förnödenheter för den fortsatta invasionen, fann
lösningen: flytande betongkasuner. Dessa så kallade "Mullberries"
bogserades över från England, vattenfylldes och kunde enkelt användas
som hamnpirar. Denna ingenjörsmässiga bragd skulle komma att bana väg
för åtskilliga framsteg framöver, inte minst för Pontona.
1953
Pontona levererar en tillfällig bro, lagd på betongpontoner, till centrala Stockholm inför byggstarten av tunnelbanan.
1957
Tillverkning av flytande tankpontoner påbörjas.
1960-
Under 1960-talet och början av 1970-talet kom
polymerkemin med nya spännande material t.ex. cellplast, något som
skulle visa sig ha stor inverkan även på betongpontoner. Cellplasten
ersätter nu de luftfyllda hålrummen i pontonerna och flytande pontoners
vågdämpande förmåga börjar analyseras. I och med cellplasten får
pontonerna en starkare och stabilare konstruktion. Detta leder till att
speciella, flytande vågbrytare med lägre tyngdpunkt och längre
svängningstider konstrueras.
1980-
SF Marina startas ur ett dotterbolag till Pontona. Med
fokus på flytande betongprodukter i allmänhet och tunga vågbrytare i
synnerhet skapar man snart en stor efterfrågan i länder med extrema
väderförhållanden till havs exempelvis Norge, England, Island och USA.
Wallhamn på Tjörn blir platsen för produktion. Dels för sin geografiskt
fördelaktiga placering men kanske främst för sin djuphavshamn där
förhållandena för tillverkning och produktion är extra gynnsamma.
2006
Pontona uppgår i SF Marina som i samma veva blir medlem i
Viamaregruppen. Året efter bildas SF Pontona Sverige AB för att
koncentrera sig på försäljning mot den svenska marknaden. Pontona
Båthavner AS i Norge byter 2008 namn till SF Pontona Norge AS. Med
samgåendet sluts en cirkel.
SF Pontona Sverige AB är en stark och långsiktig aktör med en genuin historia av ingenjörsmässighet och hantverkskunnande. Vi har tusentals nöjda kunder och är starkt övertygade om att vi kommer att kunna utveckla nya produkter och tjänster för att uppnå de krav som framtidens hamnbesökare ställer. Med över 90 år i branschen, med många interna och externa förändringar bakom oss kan vi ändå med fog säga: "SF Pontona är kvar, även efter stormen".